Hur slutade medeltiden?

Medeltiden betecknar tiden mellan antiken och renässansen och delas ofta in i tre perioder: tidig, hög och sen medeltid. Senmedeltiden började på 1300-talet i och med att en hel del förändringar skett i Europa, inte minst den stora digerdöden och vissa klimatförändringar som gjort vädret kallare. Efter att en stor del av befolkningen avlidit i den hemska sjukdomen föddes ett nytt samhälle och en ny livsattityd. Å ena sidan blev saker som vetenskap och frihet mycket mer upphöjda samtidigt som det också fanns element som ville hitta syndabockar och uppmana till religiös hängivenhet.

Nya vägar

Mongoliska invasioner och det bysantinska rikets fall år 1453 innebär också att väst och öst kom i kontakt men också konflikt med varandra på ett nytt sätt. Handelsförbindelserna mot öst försvårades, vilket bland annat fick Columbus att söka nya resvägar mot väst, och kontakten med muslimsk vetenskapoch kultur födde stor nyfikenhet. Den kristna kyrkan hade sedan länge förbjudit antika, hedniska texter men arabiska lärde hade kopierat dem och de introducerades på nytt i västvärlden – inte utan problem. Det fanns många motsatta känslor då Européer både fruktade och beundrade allt som hade med öst att göra.

Många konstnärer hittade ny inspiration i de antika idealen och det var en bidragande faktor till den stora renässansen, det vill säga pånyttfödelsen, som följde medeltiden. Åter igen var det antik konst, vetenskap och kultur som hamnade i centrum och med mäktiga familjer som Medicis i Florens främjades nu dessa aspekter både politiskt och ekonomiskt. Trots att det fanns konflikter med kyrkan så började även den välkomna förändringarna genom att bland annat anlita många av renässansens stora konstnärer, även om de ofta fick gå en försiktig balansgång mellan gammalt och nytt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *